Härliga tankar
"Vädret är fortfarande glamouröst
men som jag ser det banalt
Så fort man börjar se på solen som ett enormt
ilsket vätebombskaos som skriker sitt
skrikande ljus ner på markerna
så vill man ha det sedda osett
Barnteckningarna med solen uppe i ett hörn med strålarna
Dit tar man sig inte så lätt längre
Fascinerande att upplysningen separerade oss från naturen
och kristendomens dualism
Vore fantastiskt att få ihop ett givande och godtagbart
förhållande mellan sej själv och mänskor och
världen och naturen innan det är dags att döden dö"
Det här tyckte jag bara var en så skön text! Liksom lite galet och flödande och roligt och tänkvärt på samma gång.