Sädesärla
"Sädesärlan som är här i år blir väldigt upprörd
så fort jag visar mej, det är ett upp-och ner-dansande
och ett smått rasande tjirpande
Lägg av, ropar jag, lugna ner dej för fan; Jag bor här!
Året om! Det gör inte du! Du är gäst! Skärp dej!
Hjälper föga
Men det är bra att få det sagt"
Det är lustigt med fåglar. Vi har många fåglar i trädgården som har vant sig vid att vi finns där, och som inte längre betraktar oss som hot, snarare som några stora, otymplga varelser som flyttar på saker, och klipper gräs med stort oljud och som grillar så att luften blir disig. Men samtidigt är vi nog bra att ha, för jag tycker mig märka att de känner igen att det är vi som fyller på fågelmatarna med jämna mellanrum.
Sen har vi några fåglar som liksom verkar sucka och vara förnärmade för att vi kommer ut i trädgården och stör deras maskjakt, eller vad det nu är de håller på med. Man kan se att de liksom stelnar till när vi kommer, och sen tycker jag att de ser lite sura ut när de flyger iväg en bit. Troligen för att vänta ut oss och få återkomma när vi har gått igen.
Och apropå fåglar så har min brorsa Torbjörn Carlsson gjort en så bra fågelillustration:
