Tårpilen utläst
Det var bra flyt i "Tårpilen" så sidorna bara rann iväg. Jag läser väldigt snabbt, men jag var lite förvånad själv att jag läste ut 323 aidor på tre kvällar. Men det var bra tempo i texten, och eftersom det var skrivet som en rad av brev till olika personer ville man i alla fall läsa klart ett helt brev innan det var dags att slå ihop boken och sova.
Jag fastnade för några avsnitt i texten, som jag tänkte lite extra på:
"Herr Cinderman!
Det går utmärkt
utom när jag begår misstaget att åka
in till stan och gå på lokal
Sånt är man inte så bra på längre
Jag gjorde bort mej totalt
Det gör jag alltid i såna där sammanhang numera
Jag blir helt enkelt utslängd till sist
Det enda jag inte råkar ut för
är slagsmål
Folk slår mej inte på käften
och det får man ju vara glad för
och kvinnorna
dom väntar ut en
och så går man hem med nån
som man ville vore Katherine Hepburn
och så vaknar man i helt fel säng
i helt fel lägenhet i helt fel del
av stan
Jag förstår inte vad det är dom vill
men väntar ut en gör dom
och så går man
eller blir utkastad och vips
så är dom där och leder hem en till sej
och där ska det naturligtvis begås hor
och det begås hor
verkligen meningslöst"
Det där låter ju inte som en glad kväll på krogen precis.
Ett annat avsnitt som jag gillade för att jag det utspelar sig så nära min egen bostad, och det är kul att läsa beskrivingen och kunna se det för sin inre syn:
"Jag kollade svararen innan vi gick
helt tyst
där fanns nån från Finland och Liv som bad med
höra av mej
och sen åkte vi längs Folkungagatan där ett Systembolag
låg i öster och för mej fortfarande var möjligt
medan däremot det i väster var omöjligt
Jag svängde in Chevan på Östgötagatan
upp mot Mosebacke
Lodarna strök runt hörnet
A-lagarna
Dom man absolut skulle komma att tillhöra
om man lät Kung Alkohol härska
och allt det där
Bowery brukade jag säja
det här är fan Stockholms Bowery men just då
när solen lös över skolflickor och
kontorister så var det vackert
trots den fasansfulla korrugerade plåt-fasaden i
brandgult som man låtit uppföra mitt emot
posten som jag bad att få gå på så jag parkerade
mitt emot den magnifika fiskaffären där mellan Folkunga
och Tjärhovs och Farmor och Eva gick in i den...."
Den fiskaffären drivs numera av min sambos systerdotter med kompis. Jättefin fiskaffär med supertrevlig personal. Hammarströms fisk!
Och den där genuina kärleken till fåglar återkommer:
"Något
sa handlarn
har vi väl kvar
så vi följde honom bland färgburkar och lim
och penslar och badmattor och kvastar
och porslinspjäser och underliga ridmästare och
kom till det som var bakom penslarna och fick oss
en rejäl titt in i mänskans omsorg vad det gäller
tättingar och trastar och jag köpte genast
femton kilo solrosfrö och tio stora
talgbollar och tiotalet fröpåsar..."
Fågelintresset måste vara djupt och äkta eftersom det återkommer i både böcker och musik. Ganska fint att läsa om omsorgen om fåglarna mitt i trassel med kärlek och skrivlust och jobb.
Och så fastnade jag för ett avsnitt som beskrev en vardaglig känsla av naturupplevelse på ett fint sätt:
"Jörgen var hemma hos Farmor den eftermiddagen
och hjälpte henne att packa och Eva och jag gick
ner över ängarna
ner mot kyrkan
Jag såg en svart huggorm här i somras sa hon
när vi knastrade oss över skaren
en mulen dag
men ljus
det var spår överallt i den gamla snön
vi gick upp till vad som en gång måste ha varit
en kobbe eller en liten ö
innan havet sjönk tillbaka
nu en slätslipad kulle på en sluttande obrukad åker
en tall
två ekar några enar
vi satte oss där på varsin sten
kanske förda dit av isen
kanske av svettiga drängar"
Fint att ha blick för små och stora saker i naturen och ha en känsla för hur det kan ha blivit på det viset.
Sen fortsätter boken lite märkligt med ett förhållande som blir mer och mer etablerat på grund av att en äldre kvinna - "Farmor" - vill byta sitt hus mot Lentons lägenhet i stan, och på köpet ingår sondottern och hennes barn. Kärlekshistorien är lite märklig där det liksom pågår flera relationer i olika faser samtidigt, men det är väl meningen med den här boken. Det ska framgå att livet kan vara väldigt komplicerat emellanåt, och förhoppningsvis ordna upp sig till slut.